Helsingborgs Dagblad 7 februari 2005
Helsingborg

Spännande släktforskardag på biblioteket

Släktforskning ser ut att vara en ny folkrörelse. Hörsalen på stadsbiblioteket i Helsingborg var mer än fullsatt när släktforskaren Sam Blixt på lördagen delade med sig av tips och anvisningar.

En radiofråga hos Telespånarna förra söndagen ledde släktforskaren Sam Blixt på ett spår till Helsingborg, där han i går höll föredrag om släktforskning i en smockfull hörsal på stadsbiblioteket.
- Frågan i radioprogrammet gällde varför det heter triohålat papper, när man gjort fyra hål i vanligt A4-papper. En ung kille ringde Telespånarna i slutet av programmet och berättade att benämningen triohålat papper kom från Trio-pärmen, som helsingborgaren Andreas Tengwall uppfann 1889, berättade Sam Blixt, och det här tyckte jag var skojigt att berätta om när jag nu skulle till Helsingborg.
Triopärmen, den pärm som många i dag kallar gaffelpärm, har alltså 116 år på nacken. Och helsingborgaren Andreas Tengwall uppfann också hålslaget som gjorde att papperen kunde sättas in i pärmen.

Som den släktforskare han är, den pensionerade läraren Sam Blixt från Oskarshamn, så pejlade han raskt in Andreas Tengwall, hans förfäder och efterlevande i Helsingborg och presenterade materialet i sitt föredrag om släktforskning. Hörsalen på stadsbiblioteket i Helsingborg var fullsatt när Sam Blixt från Oskarshamn på lördagen berättade om släktforskning och delade med sig av tips och erfarenheter på området. Foto: BARBRO HALLIN

Sedan serverades information och tips i rask följd. Om vilken nytta man kan ha av Svenska Släktkalendern från 1914, Skånes Kalender från 1876 och om de olika web-sidor på nätet som handlar om släktforskning.

Det 20-tal i den månghövdade publiken, som aldrig släktforskat men som sade sig vara sugna att börja, fick lära sig att dagens släktforskare har mormonerna i Utah att tacka för mycket.
- De reste runt i hela världen och fotograferade alla kyrkolängder i alla länder, berättade Sam Blixt, som också presenterade svenska husförhörslängder för publiken.
- Jag har rest i flera länder och släktforskat, och det är allra lättast att göra det i Sverige, sade Sam Blixt.

- Vissa andra länder har uppgifter på mikrofilm på ett enda ställe, och man måste beställa tid långt i förväg för att komma åt dem. I Sverige finns mikrokort hos varje kommun. Dessutom finns hela Sveriges befolkning år 1890 på en cd-rom, det finns digitala databaser, som Genline och på nätet finns Arkion, som man kan få tillgång till mot en årsavgift.

Ingrid Larsson från Helsingborg var en av de många i publiken.
- Jag har släktforskat i ett par år, och jag passade på att komma hit eftersom jag har hört talas om den här föreläsaren, berättade hon.
- Jag använder dator, men jag åker också till landsarkivet i Lund och använder mig av det som finns i stadsarkivet här i Helsingborg.
Arrangörerna stadsbiblioteket och Helsingborgs Släktforskarförening kunde notera att intresset för släktforskning ser ut att vara på topp i nordvästra Skåne. Släktforskarföreningen fanns för övrigt på plats och besvarade frågor både före och efter Sam Blixts föredrag.

Gunilla Boström
gunilla.bostrom@hd.se Tel 0418-575 52

Jag har fått detta referat av Roland Classon, HD, som även godkänt att jag för in det under min hemsida.