Då man börjar, bör man först kontakta den närmaste släkten, särskilt de äldre. Genom dessa
kan man få reda på namn, födelsedata, födelseförsamling, yrken och andra biografier dvs levnadsbeskrivningar. Någon i släkten kanske tidigare har forskat. Man har möjligen någon
gammal släktbok eller familjebibel där det kan finnas värdefulla upplysningar.

Det är viktigt att man hela tiden för anteckningar över de uppgifter man får fram. Man skall
ha ett visst system för numrering av sina anor så att det är lätt att hitta dem i sina anteckningar.
Ett bra sätt är att utgå från sig själv. Den man utgår från vid dokumentering för senare utskrift
av en antavla kallas bland släktforskare för proband. Om man utgår från sig själv kan antavlan
se ut på följande sätt. Du själv får nummer l, din far nummer 2, din mor nummer 3, farfar nr 4, farmor nr 5 osv se figur nedan. I dessa ramar eller rutor anger man namn, födelsedatum/ födelseförsamling etc i mån av utrymme. Nummer 1 i en antavla kallas proband.
Du kan hämta mallar till antavlor och släktträd från Mårten Rockners hemsida

I figuren framgår det att det gäller Dina rötter, rötterna går nedåt. Om man i stället vill rita ett
släktträd utgår man från någon förfader och ritar då in ättlingarna som grenar, kvistar, löv osv
från stammen. Då visar man anfaderns ättlingar.

Observera att förfäder = anor är rötter, medan ättlingar = grenar ritas som grenar, kvistar osv

Bilden ovan är hämtad ur Släktforska Steg för steg

För ytterligare anteckningar gör man upp ett familjeblad för varje familj. Det kan ha olika
utseende beroende på egna önskemål. Det finns färdiga familjeblad att köpa hos släkt-
forskarföreningar eller i bokhandeln. Man kan göra ett familjeblad själv med följande utseende.

När man vill komplettera de uppgifter, som man fått fram vid intervjuer med de äldre släktingarna, kan man komplettera med uppgifter från kyrkoarkiven.

Uppgifter från 1897 och senare finns antingen på respektive församlings pastorsexpedition eller på aktuellt landsarkiv. Om man vill ställa frågor är det viktigt att man har aktuell
persons födelsedatum till hands. Då man har fått fram födelsedatum och plats för en
person är det i regel lätt att även få fram föräldrarnas namn. Därefter ber man att få
uppgifter ur församlingsboken för att få föräldrarnas födelsedatum och födelseförsamling.

För uppgifter för tiden före 1897 måste man i regel kontakta biblioteket i hemkommunen
för att beställa mikrokort. Mikrokort är en filmad kopia av t ex en födelsebok. Även i detta
fall måste man känna till födelsedatum och församling för aktuell person. Då beställer man mikrokort för den församling och den tidsperiod som innefattar födelsedatum. Man kan även kontakta SVAR. Där det bra om man har en sockenkatalog för aktuell socken.
Har man tillgång till Internet är det smidigast att använda Genline. Det är kyrkoböcker på Internet, som man kan abonnera på. Detta projekt är idag klart för stora delar av Götaland, men även för Värmland. Vad som är klart kan Du se under församlingar på Genlines hemsida.

Man kan skriva ett brev och fråga (max fem frågor i varje brev). I frågan bör finnas namn, ungefärlig födelsetid, gärna församlingens namn osv. Avgiften för fem frågor är 40 kr för medlemmar i PLF och 80 kr för övriga.
De som vill bli medlemmar kan sända in medlemsavgiften, 100 kr, på postgirokonto 400 938-7. Adressen är PLF, Box 23, 572 21 OSKARSHAMN.

Det finns idag ett flertal CD-skivor som är mycket användbara för släktforskare.

Ett annat sätt att få hjälp med att hitta sina förfäder är att utnyttja Anbytarforum och där gå in under aktuellt landskap och göra efterlysningar. Har man tillgång till Internet kan man söka i husförhörslängder för hela Sverige om man abonnerar på den tjänsten hos Arkion.

Oavsett vilket sätt man forskar på så är det viktigt att noga notera förfädernas namn och födelsedata. För att hålla reda på samtliga ovan nämnda familjeblad bör dessa som nämnts ovan numreras. Dessa nummer kan man ha samlade i ett registerblad enligt förslag nedan.
Förkortningarna nedan avser FF = farfar, FM = farmor , MF = morfar osv. Probanden är den man utgår från i en antavla eller ett register över förfäder.

Vad är Genline?
Genlines bildarkiv består av av inscannad mikrofilm. Dessa microfilmer är nytillverkade filmer kopierade från Riksarkivets arkivexemplar. Genline erbjuder bilder av kyrkbokssidor istället för tolkad information. Detta är vad som skiljer Genline från de databaser som finns tillgängliga via Internet.

Vilket material innehåller Genlines Bildarkiv?
Huvudsakligen arbetar Genline med de s.k. mormonfilmerna, vilka representerar material från 1600-talet fram till 1900-talet.
I de fall det saknas filmer, eller om Genline av andra skäl inte har tillgång till rätt typ av film, kompletterar de med filmat material från Statistiska Centralbyrån som numera finns på Riksarkivet.

Vilka län och församlingar finns i arkivet idag?
Län och församlingar som finns på Genline