Något om hur man börjar med släktforskning

av Sam Blixt

Intresset för att söka sina rötter har ökat mycket på senare tid. Det kan därför vara intressant
att veta hur man börjar forska i sin egen släkt. Det vanligaste är att man är intresserad av sina
förfäder eller anor som släktforskare ofta kallar dem.

Då man börjar, bör man först kontakta den närmaste släkten, särskilt de äldre. Genom dessa
kan man få reda på namn, födelsedata, födelseförsamling, yrken och andra biografier dvs levnadsbeskrivningar. Någon i släkten kanske tidigare har forskat. Man har möjligen någon
gammal släktbok eller familjebibel där det kan finnas värdefulla upplysningar.

Det är viktigt att man hela tiden för anteckningar över de uppgifter man får fram. Man skall
ha ett visst system för numrering av sina anor så att det är lätt att hitta dem i sina anteckningar.
Ett bra sätt är att utgå från sig själv. Den man utgår från vid dokumentering för senare utskrift
av en antavla kallas bland släktforskare för proband. Om man utgår från sig själv kan antavlan
se ut på följande sätt. Du själv får nummer l, din far nummer 2, din mor nummer 3, farfar nr 4, farmor nr 5 osv se figur nedan. I dessa ramar eller rutor anger man namn, födelsedatum/ födelseförsamling etc i mån av utrymme. Nummer 1 i en antavla kallas proband.
Du kan hämta mallar till antavlor och släktträd från Mårten Rockners hemsida

Nummer 1 Du själv
Nummer 2 Din far Nummer 3 Din mor
Nr 4 Din farfar Nr 5 Din farmor Nr 6 Din morfar Nr 7 Din mormor

I figuren framgår det att det gäller Dina rötter, rötterna går nedåt. Om man i stället vill rita ett
släktträd utgår man från någon förfader och ritar då in ättlingarna som grenar, kvistar, löv osv
från stammen. Då visar man anfaderns ättlingar.

Slaka Kyrka

Observera att förfäder = anor är rötter, medan ättlingar = grenar ritas som grenar, kvistar osv
Bilden ovan är hämtad ur Släktforska Steg för steg

För ytterligare anteckningar gör man upp ett familjeblad för varje familj. Det kan ha olika
utseende beroende på egna önskemål. Det finns färdiga familjeblad att köpa hos släkt-
forskarföreningar eller i bokhandeln. Man kan göra ett familjeblad själv med följande utseende.

Familjeblad för t ex din farfar Tabell:
Namn: Din farfars namn Tabell
  Datum
År D/M
Plats Församling
Född:        
Död:        
Gift:        
med: t ex farmors namn
Född:        
Död:        
dotter till   Tabell:
Biografier:



Barn Födelsedatum
År D/M
Plats Församling
       
       
       
       
Källor:
Här anger man källor t ex födelsebok, dödbok, vigselbok och husförhörslängder. Ange även sida, rad osv.
 
I detta familjeblad skriver Du först ditt eget namn, ditt släktskap till förfadern eller anan
dvs den person, som familjebladet är avsett för. Dessutom familjebladets nummer och
den personens far och dennes nummer. Ange även födelse-, vigsel-, dödsdatum osv
efterhand son Du får kännedom om dessa.

När man vill komplettera de uppgifter, som man fått fram vid intervjuer med de äldre släktingarna, kan man komplettera med uppgifter från kyrkoarkiven.

Uppgifter från 1897 och senare finns antingen på respektive församlings pastorsexpedition eller på aktuellt landsarkiv. Om man vill ställa frågor är det viktigt att man har aktuell
persons födelsedatum till hands. Då man har fått fram födelsedatum och plats för en
person är det i regel lätt att även få fram föräldrarnas namn. Därefter ber man att få
uppgifter ur församlingsboken för att få föräldrarnas födelsedatum och födelseförsamling.

För uppgifter för tiden före 1897 måste man i regel kontakta biblioteket i hemkommunen
för att beställa mikrokort. Mikrokort är en filmad kopia av t ex en födelsebok. Även i detta
fall måste man känna till födelsedatum och församling för aktuell person. Då beställer man mikrokort för den församling och den tidsperiod som innefattar födelsedatum. Man kan även kontakta
SVAR. Där det bra om man har en sockenkatalog för aktuell socken.
Har man tillgång till Internet är det smidigast att använda Genline. Det är kyrkoböcker på Internet, som man kan abonnera på. Detta projekt är idag klart för stora delar av Götaland, men även för Värmland. Vad som är klart kan Du se under
församlingarGenlines hemsida.

Då man har hittat föräldrar och födelseplats för den person det gäller
går man vidare bakåt genom att studera mikrokort för husförhörslängden.
I husförhörslängden, finns i regel föräldrarnas födelsedatum och födelse-
församling. När och om man vill veta dessa, går man vidare bakåt i nästa födelsebok genom att beställa nya mikrokort osv.
Om man har anor dvs förfäder från östra Götaland, år det enklast att först försöka använda PLFs CD-skivor - kontakta PLFs databas eller skriva till PLF i Oskarshamn. PLF, som står för Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum har en databas för födda, vigda och döda i Kalmar län. I denna databas finns i dag (junii 2011) över 4 555 000 poster dvs noteringar från kyrkoböckerna för födda, vigda och döda i länet från mitten av 1600-talet till i vissa fall 1939 och för döda fram till slutet av 1900-talet.

Man kan skriva ett brev och fråga (max fem frågor i varje brev). I frågan bör finnas namn, ungefärlig födelsetid, gärna församlingens namn osv. Avgiften för fem frågor är 40 kr för medlemmar i PLF och 80 kr för övriga.
De som vill bli medlemmar kan sända in medlemsavgiften, 100 kr, på postgirokonto 400 938-7. Adressen är PLF, Box 23, 572 21 OSKARSHAMN.

Det finns idag ett flertal CD-skivor som är mycket användbara för släktforskare.

Ett annat sätt att få hjälp med att hitta sina förfäder är att utnyttja Anbytarforum och där gå in under aktuellt landskap och göra efterlysningar. Har man tillgång till Internet kan man söka i husförhörslängder för hela Sverige om man abonnerar på den tjänsten hos Arkion.

Oavsett vilket sätt man forskar på så är det viktigt att noga notera förfädernas namn och födelsedata. För att hålla reda på samtliga ovan nämnda familjeblad bör dessa som nämnts ovan numreras. Dessa nummer kan man ha samlade i ett registerblad enligt förslag nedan.
Förkortningarna nedan avser FF = farfar, FM = farmor , MF = morfar osv. Probanden är den man utgår från i en antavla eller ett register över förfäder.

Register för Här skriver Du probandens namn  
Släktskap   Tabell
F=Fader Här skriver Du probandens faders namn, och födelsedata  
M=Moder Här skriver Du probandens moders namn, och födelsedata  
FF Här skriver Du probandens farfars namn, och födelsedata  
FM osv  
MF    
MM    
FFF    
FFM    
FMF    
FMM    
MFF    
MFM    
MMF    
MMM    
FFFF    
FFFM    
FFMF    
FFMM    
FMFF    
FMFM    
FMMF    
FMMM    
MFFF    
MFFM    
MFMF    
MFMM    
MMFF    
MMFM    
MMMF    
MMMM    
Arkiv Digital har scannat originaböckerna på Landsarkivet i Vadstena och har mycket hög kvalitet. Kyrkböckerna för Småland och Öland är klara.


Vad är Genline?
Genlines bildarkiv består av av inscannad mikrofilm. Dessa microfilmer är nytillverkade filmer kopierade från Riksarkivets arkivexemplar. Genline erbjuder bilder av kyrkbokssidor istället för tolkad information. Detta är vad som skiljer Genline från de databaser som finns tillgängliga via Internet.

Vilket material innehåller Genlines Bildarkiv?
Huvudsakligen arbetar Genline med de s.k. mormonfilmerna, vilka representerar material från 1600-talet fram till 1900-talet.
I de fall det saknas filmer, eller om Genline av andra skäl inte har tillgång till rätt typ av film, kompletterar de med filmat material från Statistiska Centralbyrån som numera finns på Riksarkivet.

Vilka län och församlingar finns i arkivet idag?
Län och församlingar som finns på Genline

Du kan även få nybörjarhjälp på följande länkar: Rötter eller Glimten

Tillbaka till Sams hemsida